Urbanisera

Jag ger bort hela skiten. På allvar, på riktigt. Till och med kopior av mina 3d-modeller till den som vill ha. För urbaniteten, arkitekturen och staden.

Stadens byggstenar

Kategori: Allmänt

Stadsbyggnad har i modern tid, senare delen av 1900-talet, blivit blivit någon slags nonsensverkstad där man försöker innovera nya legobitar att bygga stad med. De gamla som är beprövade och bevisligen fungerar har planeringsexpertisen bestämt sig för inte får användas. Istället har man försökt återuppfinna hjulet. Man har provat med trekantiga, fyrkantiga och femkantiga hjul, och föga förvånande fungerar det sämre. Man har provat att bygga enklaver, hus i park, gröna stråk... listan kan göras lång. Hittills har det resulterat i tråkiga, otrygga och dysfunktionella områden där människor undviker att röra sig, särskilt under dygnets mörka timmar.

Vad kännetecknar de delar av staden som fungerar, förutom att de är byggda för 100 år sedan? Jag menar att det handlar om de byggstenar man använt, eller, för att vara mer specifik, de strukturella egenskaper de byggstenarna man använt har. Om vi i den moderna och ofungerande "staden" har hus i park, gröna stråk och bilfria öar, vad har vi i den fungerande och attraktiva "riktiga" innerstaden? Vad det nu än är vi har där så måste det vara sådana här byggstenar som skapar bra stad. Jag tror mig ha knäckt den koden och hittat de byggstenar som skapar en bra stad.

Stadskvarteret

I nästan varje stadsstruktur som har ett omfattande stadsliv är någon variant av kvarter utgångspunkten för bebyggelsen. Gatorna är inordnade i någon form av rutmönster, och kvar blir då någon slags (ofta fyrkantiga) rutor att bygga på. Stadskvarteret följer gatorna runt om rutan och sluter sig om en markplätt i mitten som också kallas för "innergård". Ut mot gatan har stadskvarteret verksamhetslokaler av olika slag. Ovanför finns utrymme för alla möjliga typer av användning. Bostäder, kontor och så vidare. Detta kallas funktionsblandning. De viktiga egenskaperna sammanfattat:

  • Följer gatustrukturen.
  • Lämnar inga "gluggar" mellan byggnaderna.
  • Verksamheter ut mot gatan.
  • En innergård innanför.
  • Blandade funktioner

Stadsgatan

I varje stad behövs av naturliga skäl sätt att ta sig fram. Det primära rummet för förflyttning är stadsgatan. En stadsgata är inte en motortrafikled där bilar vrålar fram och fotgängare måste hålla för öronen och kasta sig ur vägen. En stadsgata är inte heller smala gångvägar där biltrafik är strängt förbjuden. Det som kännetecknar en stadsgata är att trafiken är "integrerad". Det finns utrymme för gående, cykeltrafik, kollektivtrafik OCH biltrafik. Men alla måste underordna sig stadens villkor. Vidare är stadsgatan mer än bara en transportkorridor. Det är samtidigt ett offentligt rum, en allmänning, ja ett vardagsrum där man kan stanna upp och uppehålla sig. Sammanfattat är de viktiga egenskaperna:

  • Öppen och tillgänglig för många olika trafikslag
  • Trafiken underordnas stadens villkor
  • Också ett stadens vardagsrum

Öppna ytor

Slutligen måste det i en stad finnas plats för mötesplatser och rekreation. Det är stadens öppna ytor. De finns i två varianter. Torg och parker. Alltså inte parkeringsplatser, gröna kilar, gröna stråk, gröna kilar, skogar eller något annat. Både torget och parken är tydligt avgränsade öppna ytor som omges av tät stad. På torget är ytan hårdgjord och i parken har man mjuk och lummig grönska. Båda typerna är exklusivt avsedda för människor, det vill säga fordonstrafik har ingen plats på den ytan. De viktiga egenskaperna är:

  • Tydligt avgränsade
  • Omges av tät stad
  • Befriade från trafik
  • En plats att stanna upp på, inte en genomfart
  • Inbjuder till möten respektive rekreation

Planexempel från verkligheten
Som avslutning tänkte jag att det kunde vara fint att titta på ett planexempel från verkligheten som är dåligt och designa om det till någonting som skulle kunna bli bra. Det exempel vi kommer titta på är från Stockholm och deras Hagastad. Där ska de gräva ner en jättelik motorled så att bilister ska kunna fortsätta köra rally mitt i stan. Detta kommer de som ska bo i den nya "stads"delen betala genom sockrade priser på marken tillsammans med skattekollektivet som dessutom tillskjuter en halv miljard. Och tyvärr får Stockholmarna alltså inte ens en bra stad. Även om den här planen är en av de minst dåliga som gjorts i modern tid. Planen ser ut som följer:

Och här kan man ju bli lurad av förklaringen uppe i vänstra hörnet. Där pratar man om "Planerade kvarter". Men tittar man på själva ritningen ser vi ju att det inte alls är kvarter. De är nämligen inte slutna. Det är istället frågan om något annat, detta något annat heter "lameller". De som ska bo i de kåkarna får alltså inte en sån där "innergård". Den är ju ett slags privat rum mitt i staden där man kan släppa ut barnen att leka. Jätteviktigt. Men det förvägras inflyttande hit. Och sedan har vi det här fantastiska parkområdet som liksom går igenom hela stadsdelen som en kil. Det är i själva verket ett sånt här "parkstråk". Det vill säga en korsning av en stadsgata och en park. Men en park skulle ju inte vara genomfart. Här är själva poängen att så många som möjligt ska tvingas genomkorsa parkområdet. Det kommer resultera i starkt bullerstörda ytor som inte kan användas rekreativt samtidigt som det kommer bli en otrygg barriär för främst fotgängare under dygnets mörka timmar. Hur hade man kunnat göra istället?

Om vi tar fram vår enkla verktygslåda med stadskvarter, stadsgator och öppna ytor blir resultatet kanske som ovan. Skillnaden är uppenbar. Som fotgängare behöver man aldrig genomkorsa en park utan kan hela tiden välja trygga vägar med bebyggelse runt om ifall man vill det. Parkytan har omdisponerats så att de parker som skapas inte styckas upp i småbitar av bilvägar utan blir stora nog för att bli ordentliga högkvalitativa parker med mindre bullerstörd yta. Dessutom har de flesta byggnader inordnats i stadskvarter, där även innergården blir ett slags grönt rum där man tryggt kan låta barnen leka och ha fester med grannarna. Dessutom har området blivit tätare. Fler människor ger underlag för mer service som ger en roligare stadsdel. 

Någon kanske tycker detta är planestetik, men det är faktiskt viktigt. För ingen kan väl komma dragandes med att det inte är skillnad på hur "roligt" det är, hur väl stan "funkar" i följande två delar av Stockholm...